• 19 f4b6dca0e2911082f0eb6e1df1a0e11d s
  • 18 4965657af186b9092c7a96976ffe881c s
  • 20 c889234799e865bbe90cee71f6cd2e53 s
  • 21 9b2c4b44fb86522964124ed80d03c5e8 s

Login

"Det är en rättvisefråga och en principfråga. Vi bör kunna delta i samarbetet på samma villkor som parlamentarikerna från det skandinaviska språkområdet."

De finländska och isländska parlamentarikerna anser att punkten om att språken skall beaktas lika inte uppfylls.
-Vi vill att finskan och isländskan skall ha samma position inom samarbetet som de skandinaviska språken, säger finske Juho Eerola, vicepresident i Nordiska rådet, och en av initiativtagarna till ändringsförslaget.

Läs mer från norden.org

 Interreg-projektet som utvecklar Nordkalottens Gränstjänsts näringslivsvägledning anordnade ett utbildningstillfälle om norsk praxis i Kemi den 22 september tillsammans med Företagarna i Lappland.

Målgruppen var företagare som planerar att bredda verksamhet till Norge. Även om man är intresserad i möjligheter som Norge erbjuder, kan olika regler och språk göra det svårt att nå ut till den norska marknaden.

Föreläsaren var advokat Juha Seppola (Næringslivets Hovedorganisasjon Troms og Svalbard). Han berättade om allmänna regler och praxis när det gäller skattemässiga avgifter vid företagsregistrering i Norge; skattemässiga avgifter på individuell nivå för arbetstagare i Norge; arbetsgivaravgifter vid etablering i Norge; samt arbetsrätt och arbetsavtal.

Du hittar utbildningsmaterialet här: 
Presentation på norska
Esitys suomeksi
Selskapsdokumenter
Yhtiön asiakirjat

Juha SeppolaJuha Seppola

Gränshinderrådet har de nordiska regeringarnas uppdrag att bekämpa de gränshinder som bromsar jobb och tillväxt i Norden. Vid sitt möte i Köpenhamn den 31 mars, valde rådet ut ett antal angelägna hinder per land, totalt priorierade de 20 gränshinder.

Här är de hinder som Sverige prioriterar:

  • Norska regler för helikoptertrafik försvårar underhåll av renstängsel i Norge
  • Norska tullregler försvårar underhåll av renstängsel i Norge (NO/SE)
  • Åldersgräns för inträde i en svensk arbetslöshetskassa 

Här är de hiner som Finland prioriterar:

  • Värdetransport över gränsen 
  • Rätt till arbetslöshetsersättning efter permittering och uppsägning från arbete i Norge/Finland
  • Moms vid införsel av arbetsredskap för hantverkare 

Här är de hiner som Norge prioriterar:

  • Färdtjänst för funktionshindrade
  • Ledhund vid resa
  • Personlig assistent vid flytt
  • Flytt med handikappfordon
  • Ansökan om skattekort i Norge (NO)
  • Norska regler för helikoptertrafik försvårar underhåll av renstängsel i Norge
  • Norska tullregler försvårar underhåll av renstängsel i Norge (NO/SE)
  • Rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning i Sverige efter arbeidsavklaringspenger från Norge.

Hela priolistan hittar du härifrån

priohiner2017

kuva webb

Seminariet samlade ett trettiotal deltagare från Sverige, Norge och Finland. Det var företagare, myndighetspersoner och andra som arbetar med gränshandel på Nordkalotten. Seminariet arrangerades av Nordkalottens gränstjänst och projektet ”Utveckling av Nordkalottens Gränstjänsts näringslivsvägledning”, tillsammans med Övertorneå Tillväxtenhet, projektet North Business Arena och Ylitornion Yrityspalvelu.

Skyldighet att rapportera jobb i Norge
Företag som jobbar med olika uppdrag i Norge, men inte etablerat ett kontor i landet, har en skyldighet att registrera sig hos ”Sentralkontoret för utlandssaker (SFU)”. Det berättade Stein Tore Sebulonsen, rådgivare vid Skatt nords kontor i Harstad då han medverkade vid seminariet i Övertorneå. Han talade om registrering av svensk/finsk arbetskraft i Norge.
SFU har två kontor i Norge plus ett centralkontor i Oslo.
-Företaget som jobbar i Norge, ska skicka in uppgifter till SFU om uppdraget och eventuella underuppdrag i Norge, samt om det utförs av personer eller företag från utlandet, sade Stein Tore Sebulonsen.

Läs hela sammafattning 

Sju nordiska gränshinder avskaffades i fjol, efter att Gränshinderrådet pressat regeringarna att finna en lösning. Bland annat försvann skyldigheten för småföretagare med arbetsmaskiner att deponera moms när de ska jobba i Norge – en tidigare konkurrensnackdel för svenska och finska företag.

Här är de hinder som lösts med hjälp av Gränshinderrådet under 2016:

  • Företag som ska ta in arbetsmaskiner i Norge slipper deponera moms i Norge.
  • Svenskt förarbevis för snöskoter godkänns nu i Norge
  • Den som arbetat och fått arbeidsavklaringspeng (ersättning vid nedsatt arbetsförmåga)  i Norge kan få rätt till a-kassa i Sverige.
  • Isländska ungdomar har fått rätt att resa till EU-länder med bibehållen arbetslöshetsersättning eller socialbidrag.
  • Finländare som arbetat en period utomlands kan få rätt till vuxenutbildningsstöd i Finland
  • Arbetet är påbörjat för att säkra att grönländska utbildningar ska godkännas i övriga Norden
  • De nordiska statistikmyndigheterna har inlett ett samarbete för att utveckla den gränsregionala statistiken. Pengar har avsatts i Nordiska Ministerrådets budget för att föra statistik över hur människor rör sig över gränserna för att arbeta eller studera. 

Läs mer: norden.org

Gränshinderrådets årsrapport 2016

KANSI

sivupohjaPYSTYylapalkki

 

 

 

 

 

Projektets huvudsakliga mål

Projektets långsiktiga mål är att öka andelen små och medelstora företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet på Nordkalotten. Det ska främja små och medelstora företags internationalisering, samt erbjuda möjligheter att nå ut till nya marknader. Efter projektet kommer Nordkalottens gränstjänst att kunna hänvisa företagare till ett funktionellt nätverk av vägledare och rådgivningstjänster som kan hjälpa i frågor som gäller verksamhet över gränsen. Företagen kommer efter projektet att ha bättre kunskaper om utrikeshandel och nyetablering i ett annat land.

Förväntat resultat                                                                            

Nordkalottens gränstjänst skaffar tillräcklig kompetens om företagens verksamhetsvillkor över gränsen, och försäkrar en god koordination mellan regionala aktörer som arbetar med samma målsättningar. Gränstjänsten sörjer för att företagen och rådgivare får aktuell information i rätt tid, vilket ger bättre förutsättningar för alla att stödja företagens gränsöverskridande verksamhet. Projektet rapporterar fungerande lösningar till näringslivets gränshinder på regional och nordisk nivå så att näringslivet fullt ut kan utnyttja den tillväxtpotential som Nordkalotten har i dag.

Projektaktiviteter

Projektet ska utveckla en tjänstemodell som möjliggör att företagen får nödvändig information när de behöver det. Under projektets gång ska alla partners (gränstjänstkontoren, företagen, myndigheter, näringslivets aktörer och stödfunktioner) lära sig av varandra och hitta en god koordination mellan varandra. Samarbetets syfte är att åtgärda gemensamt identifierade utmaningar i gränsregionerna och nyttja de tillväxtmöjligheter som finns i gränsområdena.

Projektets ambition är att väcka uppmärksamhet för näringslivets gränshinder regional, nationell och nordisk nivå. I tillägg söker och utvecklar projektet tillsammans med Nordkalottens Gränstjänst fungerande lösningar till upplevda gränshinder för att regionerna fullt ut ska kunna utnyttja den tillväxtpotential som Nordkalottens näringslivsmiljöer har idag. Projektet ska ordna seminarier och utbildningar som stimulerar fler grupper, bl.a. ungdomar, kvinnor och utrikesfödda, till gränsöverskridande verksamhet.

Samordnande stödmottagare: Lapplands förbund / Nordkalottrådet

Övriga stödmottagare: Storfjord kommun

Projekttid: 2016-2019

Projektbudget: 1 083 353 EUR

Beviljade EU-medel: 325 000 EUR

Beviljade IR-medel: 291 678 EUR

Offentlig medfinansiering: 466 675 EUR

Privat medfinansiering: 0 EUR

Kontaktuppgifter:

Projektledare Tuula Ajanki, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., +358 40 669 5520

Projektkoordinator Eleonoora Väänänen, Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den., +358 40 660 5365

 

Broschyr

Det nordiske mobilitetsprojekt kortlægger menneskers mobilitet og betaling af sociale ydelser på tværs af de nordiske grænser. De nordiske lande har aldrig tidligere systematisk udarbejdet fællesnordiske data i dette omfang, og denne samling af statistik vil i sidste ende bidrage til at fjerne hindringerne for fri bevægelighed.

Läs mera: norden.org

tilasto

A-kassa utan krångel för nordbor som jobbat i grannlandet. Det är en av de viktigaste frågorna att lösa för gränshinderrådets tillträdande ordförande Svein Ludvigsen från Norge. Sveriges representant, Annika Hahn-Englund slutar i rådet, nöjd med att nästan alla de hinder som Sverige prioriterat är lösta.

 

Annika Hahn-Englund har varit Sveriges representant i Gränshinderrådet i två år och har medverkat till att lösa flera gränshinder.

Det nordiska Gränshinderrådet jobbar med att försöka förmå regeringarna att ta bort hinder för den fria rörligheten i Norden. Hindren har rapporterats av människor som själva fått problem, exempelvis med de sociala trygghetssystemen, när de jobbat i ett nordiskt grannland.

Målet för Gränshinderrådet är att mellan fem och tio gränshinder per år löses av regeringarna. Det målet kommer att uppnås även i år, enligt 2016 års ordförande, Risto EJ Penttilä från Finland.

Ny Business-portal

- Ja, länderna kommer att ha löst uppemot tio hinder, men lika viktigt är att vi under året har börjat bygga en Business-portal som ska underlätta för små och medelstora företag att verka i ett annat nordiskt land, säger Risto EJ Penttilä.

Både han och Svein Ludvigsen, som övertar ordförandeskapet vid årsskiftet, anser att socialförsäkringssystemen fortfarande är det stora bekymret för dem som flyttar över nordiska gränser.

Länderna borde anstränga sig mer för att få deras a-kassor, skatte- och pensionsmyndigheter att ”tala med varandra”, anser Risto EJ Penttillä.

Svein Ludvigsen säger att han vill göra allt han kan under 2017 för att lösa gränshinder knutna till a-kassan.

- Om du jobbat i Norge och flyttar hem igen till Danmark för att jobbet upphört, är det en utmaning att få de rättigheter som du betalat skatter och avgifter i Norge för att få, säger han.

Annika Hahn-Englund slutar

Sveriges representant i Gränshinderrådet Annika Hahn Englund slutar efter två år, för att bli ambassadör i Bryssel och Luxemburg.

Hon nöjd med att i stort sett alla de hinder Sverige prioriterat gått att lösa.

- De flesta av de hinder som varit prioriterade av Sverige 2014-2016  är  lösta eller på väg att lösas, säger Annika Hahn-Englund.

Hon syftar bland annat på att gränspendlare mellan Sverige och Danmark inte har haft rätt till tjänstledigt för politiska uppdrag i hemlandet,  ett hinder som är på väg att lösas genom ett bilateralt avtal mellan Sverige och Danmark. 

Svenska sommarsugor

En lösning är även på väg för danskar med sommarstugor i Sverige. De har inte kunnat utnyttja svenska tjänster eftersom de inte har svenskt personnummer.  Men nu verkar ett samordningsnummer vara på väg.

- Jag räknar med att det den 1 januari 2018 kommer att finnas samordningsnummer för utländska fritidshusägare, säger Annika Hahn-Englund.

Under sina två år i Gränshinderrådet har Annika Hahn-Englund sett till att skapa ett aktivt nätverk av de regionala gränshinderaktörerna och fackdepartementens gränshinderansvariga.

- Det finns ett stort engagemang i hela regeringskansliet för gränshinderfrågor, säger hon.

Kul och meningsfullt

Under 2015 lyckades Gränshinderrådet lösa 10 gränshinder, ett bevis för att det systematiska arbetssättet – ”vi gör våra prioriteringar och kör dem  i botten”-  fungerar.  

- Det har varit väldigt kul och meningsfullt att jobba i Gränshinderrådet – det handlar verkligen om att lösa problem som berör människor, säger Annika Hahn-Englund.

Gränshinderrådets årsrapport över 2016 kommer att bli klar i februari 2017. 

norden.org

Från och med den 1 april 2017 ändras den norska momslagen. Kravet på att norskregistrerade utländska företag (NUF) ska ha momsrepresentant i Norge försvinner. NUF kopplade till företag hemmahörande i Sverige (gäller även flera länder) ska efter 1 april 2017 rapportera in momsen själv.

All korrespondens kommer efter 1 april att kunna skötas från den svenska adressen och utbetalningar och inbetalningar kommer att kunna skötas från svenskt bankkonto.

Mer information hittar du från     logo l

För dig som missade Kommerskollegiums seminarium om företagens den 10 november finns det nu att se på SVT Play. 

På seminariet presenterades en kartläggning av vilka hinder som företag stöter på i sin utrikeshandel. Undersökningen presenterades av utredare från Kommerskollegium och medverkade gjorde även de två företagen Envac och Scania samt EU- och handelsminister Ann Linde.

Se seminariet här
(med start 5:14 in i sändningen)

Läs rapporten: Vad hindrar svensk utrikeshandel? Kommerskollegiums företagsundersökning 2016 

Kommerskollegium

 

De nordiska länderna behöver bättre metoder för validering för att komma till rätta med obalanser på arbetsmarknaderna och få fram rätt kompetens till bristyrkena. Nu finns hjälp att få. En nordisk expertgrupp har sammanställt riktlinjer, stödmaterial och metodtips för dem som arbetar med validering.

Bygg och skola - två brancher med svårigheter att rekrytera.

Plattformen och guiden för dem som arbetar med validering heter ValiGuide och lanseras nu av NVL, Nordiskt nätverk för vuxnas lärande. 

ValiGuide är en öppen och gratis webbtjänst som bidrar till professionaliseringen av hela valideringsprocessen och ger dem som arbetar med validering i Norden en samlad plattform för kunskap om validering.

Informella kunskaper tas tillvara

Bakgrunden är den trendkänsliga arbetsmarknaden, där arbetsplatser uppstår inom nya branscher, gamla jobb försvinner, eller förändras. Arbetsgivarna i Norden efterlyser flexibilitet, och en förmåga att snabbt anpassa sig.

I det sammanhanget är validering av individers informella och icke-formella kunskaper allt viktigare för att länderna ska klara de utmaningar inom arbetsmarknaden som de står inför.

Validering hjälper individer att snabbare och effektivare byta jobb och yrkesområde under hela livet utifrån intresse och konjunkturläge. Validering behövs också för att länderna snabbt ska kunna tillvarata nyanländas kompetenser och ge möjligheter till arbete och fortsatta studier.

Efterlysning från parterna

Arbetslivets representanter har efterlyst mer och bättre synliggörande och erkännande av lärande i arbetslivet, både det som sker i organiserad form och informellt. Validering av reell kompetens i valideringsmodeller och strukturer som erkänns och legitimeras av både arbetsmarknaden och det formella utbildningsystemet efterfrågas i hela Norden. För att det livslånga lärandet skall bli verklighet behövs också en harmonisering mellan våra utbildningssystem och allmänt godtagna metoder för validering.

Som ett svar på detta behov har en grupp experter från Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL) sammanställt riktlinjer, stödmaterial och metodtips för de som arbetar med validering.

Liknande behov i hela Norden

ValiGuide har kommit till tack vare ett framgångsrikt samarbete mellan ett projekt inom Nordplus-programmet och NVL.  Arbetsmarknaderna och behoven inom Norden är så pass liknande att en nordisk plattform är det mest ändamålsenliga.

Plattformen erbjuder ett brett urval av material, vägledning och rekommendationer för personer som arbetar med validering av vuxnas icke-formella och informella lärande. I ValiGuide kan den som arbetar med validering hitta beskrivningar på den kompetens som behövs för att få till en kvalificerad validering. Plattformen ger också få tips och "tricks" för arbetet i de olika faserna under valideringsprocessen. 

Norden

Copyright Nordkalottens Gränstjänst © 2015. All Rights Reserved.